Hösten

Jag trodde att allting var bra nu. Att jag hade blivit starkare, gladare och positivare. Det var sant fram till augusti. September började ju riktigt jobbigt. Jag hade hoppats att denna hösten skulle bli en positiv vändpunkt, så att jag skulle orka läsa ikapp alla poäng som jag ligger efter med i skolan. Så att jag skulle orka ta tag i mat och träning, vänner mm. Men nu känns allt helt hopplöst. Tillbaka till noll. Kraschlandning.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits